21Feb2012
Snart var de slut på februari, bra fort de går. Tyckter inte de va länge sen jag va i Sälen och fira nyår, men tydligen så va de snart två månader sen.
Har vare i Fredriksberg och åkte lite skoter. Bra segt att vi inte haft någon snö här i tierp.
I helgen åker jag och kussarna till gbg för att gå på gbg horse show. Bo på hotell och busa är aldrig fel.:)
Inne på 23året som man knallar här på jorde, Fint de.!
Minst 42år till som man ska gå runt å se dum. Livet är bra fint de.!
Man ska hinna med så mycket på bara några år. Livet har ingen rödtråd. De går upp, ner hit och dit. Inte konstigt att man känner sig stressad och helt slut.
Frågorna som man vill ha svar på, finns de inga svar på. Man våste vänta och se, göra sina val misslyckas å lyckas. Fan va de tärrr!
23år och känner mig som 70, ont i kroppen och knoppen dag ut och dag in. Anntingen är vi den nya genirationen midre tåliga eller så är vårat samhälle mer påfrestande än för.
Val möjligheter är bra, vi liver i ett sammhälle där man måste få välja och styra sitt liv.
Men för mycket val möjligheter för mig gör mig galen. Vad ska jag välja så jag lyckas åstakomma något i mitt liv? och om man väll vet vad man vill så kanske är helt över snöad och man hittar inte den där dumma snöskyffeln.Och när man väl gör de går den sönder.
De löser sig, någon gång blir de bra. Ja de är kanske sant.
Om de inte gör de, vet man de jue inte försn de är för sent.
Man ska kämpa hela livet tills man dör, man ska vara någon, man ska vara älskad, man ska älska, misslyckas och lyckas, bli sviken och svika någon. Det är massa olika ting livet gåt ut på och jag kommer nog aldrig förstå varför.
Många om och men hur livet ska va.
De är en fråga om att ge och att ta.
Livet går vidare vad som än händer.
Från olycka till lycka och tvärt om, de vänder.
Hitta meningen med livet de gör man när de är försent.
Så man får kämpa och se livet hur de är.
Det kan kännas orättvist och hur omöjligt, men det är så här det är.
Man får hitta något som ger en ljus i alla mörka stunder.
Gömma de, och ta fram de, när man känner att världen håller på att gå under.
Hålla huvudet högt och ej titta ner, det är så man går vidare.
För de man inte ser, finns inte mer.
Hoppas att alla har en skydds ängel som får en att le.
När de väll behövs så dyker den upp.
Den ger än styra så man kan orka så upp.
Stå upp för att kämpa vidare och orka ett ta till.
Och när man tar ett steg tillbax så går de engång till.
Jag vet att alla har en ängel, hur som när.
När du behöver den som bäst så kommer den finnas där.
//
Shiiii
